Var på fest hos min Pina-Coladavän och Sågverkaren i lördags. Hade planerat att gå dit och socialisera lite och sen gå hem när dom begav sig mot krogen. Dock blev det inte riktigt som planerat och av någon anledning hamnade jag på krogen iallafall. Hade dock riktigt trevligt, oväntat roligt faktiskt. Förfesten var grym som alltid, baren hemma hos min Pina-Coladavän är nästan färdig nu, den är riktigt fin faktiskt! När jag kom dit runt sjutiden på kvällen höll grabbsen fortfarande på att snickra så jag fick mat-tjänstgöring. Det vankades tacos. Inte mig emot, matlagning är ju som ändå ganska roligt, speciellt om man har sällskap när det är dags att äta. Återupptog också traditionen med Pina-Coladadrickande, av någon anledning har jag och min Pina-Coladavän missat det senaste gångerna vi festat. Inte ok. Väl ute träffade jag på några bekanta, varav en blev riktigt glad åt att se mig. Denna människa har jag bara träffat en gång tidigare så det hade jag inte väntat mig riktigt, men det var roligt :) Min favorit DJvände som vanligt plattor vid 90-talsmusikgolvet och jag önskade låten som var min favorit när jag var ca 12 år gammal. Det var några låtar på kö just då men han lovade att inte spela min låt om jag inte var där. Det slutade med att den blev sista låten på kvällen, kändes stort av någon anledning :P Sista halvtimmen befann vi oss hela gänget på just det dansgolvet, galet roligt och nostalgiskt med alla dessa låtar som man lyssnade på i mellanstadiet. I kön till garderoben när det var dags att gå hem såg jag den gyllene hjälmen. Denna underbara symbol för något som står mycket högt i status. Årets TUR-Nolla. Japp, det har jag också varit en gång i tiden, och lappen med mitt namn satt fortfarande kvar på hjälmen som bevis för den titel jag lyckades skaffa mig efter mycket möda. Det var lite kul att se att den fortfarande "lever" :)