Dagen började hur bra som helst. Bara en liten stund efter att jag vaknat ringer telefonen. Det var en av mina tyska vänner. Som att jag blev glad. Nu är dom framme i östersund och imorgon ska vi ses för lunch. Pratade också en snabbis med den andra killen, har inte pratat med honom på riktigt sedan han åkte härifrån. Det var SÅ kul att höra hans röst igen. Ser verkligen fram emot imorgon!

Förvånas alltid över hur en enda liten besvikelse kan förstöra en hel dag. Det spelar egentligen ingen roll hur stor eller liten besvikelsen är, den förstör ändå. Idag har jag mött två besvikelser. Varför inger vissa personer förväntningar hos andra om de sen inte tänker fullfölja dom? Varför kan de inte bara säga som det är på en gång? Visst, det blir man ju också besviken av, men det känns inte lika bittert som att få det inslaget i ett fint omslag som inger en massa falska förhoppningar som sedan går upp i rök. Säg det rakt ut istället. Hellre ett slag i ansiktet än ett krokben när jag väntar mig en kram. För ett kort ögonblick sänkte jag min gard och blev helt försvarslös sedan. Att jag aldrig lär mig.

Det har inte hänt överdrivet mycket idag. Tog mig en sväng på stan för att få nytt batteri i min klocka och för att skaffa nya strängar till min rumskompis gitarr. Har planer på att kidnappa den rätt ofta framöver så tyckte att jag kunde sponsra med strängarna. Övade litegrann, men blev tvungen att ta en paus för att det gjorde så ont i fingertopparna. Övade dock lite till senare under dagen. Min rumskompis och jag planerade att åka till relaxen på badet men när vi var påväg till bussen insåg vi att dom har stängt på måndagar. Suck. Hade nästan sett fram emot att få simma och relaxa lite idag, men icket. Får bli en annan dag istället. Bestämde med en kompis att vi skulle gå och äta pizza alla tre istället. Sagt och gjort. Efter maten blev det Guitar Hero World Tour, Trivial Pursuit och ett film/tv-seriemusikquiz. Riktigt trevligt med en spelkväll, det händer inte så ofta. Fick mig också ett mål med mitt gitarrspelande under kvällen. Eller åtminstone ett delmål. Kommer jag så långt att jag klarar det så kommer jag nog att vilja fortsätta spela. Min rumskompis slog på lite blandad musik och en av mina absoluta favoritlåtar kommer upp; Iris med Goo Goo Dolls. Älskar den låten. Den ska jag se till att lära mig.

Mina tyska vänner är på väg hit till Östersund nu! Fick ett kort mail tidigare idag där det stod att de var precis påväg till flyplatsen. Som att det ska bli kul att träffa dom igen och som att jag längtar! Har saknat dom något fruktansvärt sedan dom åkte härifrån för ca 2 år sen. En av dom har lovat att ringa mig så fort dom landar här, kommer förmodligen inte att släppa telefonen ur sikte innan jag hört av dom :P

Börjar fundera på om jag funderar för mycket på vissa saker (hur bra lät det där ens?). Att jag liksom gör en höna av en fjäder eller som en kompis sa för någon dag sen, en elefant av en myra. Visst, saker blir inte alltid som man har tänkt sig, men det behöver ju inte automatiskt betyda något negativt, eller hur? Om jag tänker efter så passar det mesta av min rådande situation mitt liv som det är just nu. Varför ska man rusa in i saker och ting? Det har jag ju varit med om förr och det har sällan blivit bra i slutändan ändå. Jag kanske ska lära av mina misstag och se till att få ett lite bättre tålamod på kuppen.

Satt och chattade med en vän på msn igår. En person som jag pratat med hur mycket som helst de senaste 4 åren och som har spårat ur mer och mer de senaste månaderna. Han fiskar efter bekräftelse hela tiden. Varje gång vi har pratat senaste tiden har han klämt ur sig något i stil med "its not like you care anyway". Igår började han snacka om att skjuta sig själv och la som vanligt till att jag ändå inte skulle bry mig om han levde eller dog. Vad sjutton gör man då? Det är inte första gången han har pratat om det, men hur ska man veta om han verkligen menar det den här gången? Jag blev riktigt arg på honom för det. Radade upp en hyffsat lång lista med saker som visar att jag faktiskt bryr mig. För det gör jag ju. Det kändes som att något kanske fastnade, men jag vet inte. Det känns som att jag försökt säga just de sakerna oräknerliga gånger det senaste halvåret utan resultat. Idag skrev han till mig igen och började prata om att han alltid förstör allting som betyder något och att han är självdestruktiv. Vad jag än säger är det som att han försöker få mig att må dåligt och tycka synd om honom. Samtidigt har jag inte samvete att bara strunta i saken heller.  En god vän ska ju alltid finnas där, eller hur? En riktigt god vän ser det inte som en börda att alltid finnas till. Men om ens vän drar ner en nedanför den nedersta botten gång på gång på gång, vad gör man då? Jag vill inte leva mitt liv på den nedersta botten, jag vill och försöker dra med mig min vän upp till ytan, men det börjar bli för tungt. Jag vet ärligt inte hur mycket mer jag kommer att orka. Vad sjutton ska jag göra?

Glömde bort att ställa fram klockan en timme inatt, så självklart sov jag en timma längre än vad jag hade tänkt. Hade planerat att gå på möte idag, men eftersom att det började kl 11 och jag insåg att klockan var 11 just kl 11 så blev det inget av det. Blev en "slow" söndag hemma istället. Fast så slow var den inte, härjade med kidsen hela dagen. Vettesjutton hur många varv vi lyssnade på Bom-Sicka-Bom låten från Emil i Lönneberga eller Sjörövar Fabbe. Lyckligtvis är ju Astrid Lindgrens sagor hur bra som helst och musiken från filmatiseringarna är inte sämre. Senare ikväll skulle min kära rumskompis åka och träna volleyboll så han frågade om jag kunde passa barnen medans han var borta. Vi bestämde att vi skulle ha "tjejkväll", som egentligen inte såg speciellt anorlunda ut än den övriga dagen, förutom att flickorna fick en påse godis idag också (annars får dom bara godis på lördagar). Gick bättre än jag trodde att natta dom också, med tanke på att jag aldrig nattat barn förut. Tysta leken var tydligen ganska effektiv :P

Annars har det inte hänt mycket idag. Jo, vi hade ett litet snöbollskrig när vi var ute och gick en sväng. Det var roligt. Enligt äldsta tjenens poängräkning vann hon och jag :)

För någon vecka sedan drack jag Pina Colada tillsammans med en god vän ute på krogen. Något senare bestämde vi oss för att starta en tradition; varje gång vi festar tillsammans ska vi dricka minst en Pina Colada. Ikväll inledde vi denna tradition som förhoppningsvis kommer att vara en lång tid framöver :) Under kvällen som var spelade vi Guitar Hero World Tour, gjorde mitt premiärframträdande både på trummorna och med mickrofonen. Trummorna slog nog dock högre än vad micken gjorde, galet roligt och så känner jag inte igen så många låtar på spelet sen innan och då är det svårt att sjunga. Sen gör det ju inte saken bättre att jag sjunger som en kråka med ont i halsen. Lyckligtvis fick jag förstärkning av en ny bekantskap från kvällen när det kom till sjungandet, så det kanske inte lät ALLTFÖR hemskt ändå. Får åtminstone hoppas det för dom stackare som tvingades lyssna.

På det hela taget tycker jag att det var en lyckad (för)fest. Var också rätt skönt att gå hem när dom andra begav sig till krogen. Var inte alls upplagd för det idag även om mina moodswings verkar ha lagt sig för den här gången. Vad hände med klassiska hemmafester där folk inte har så bråttom till krogen? Det känns som att det var hur längesen som helst som jag var på en sån. De festerna brukar ju ändå alltid vara trevligare än det är på krogen där alla man hängt med tidigare under kvällen far åt olika håll och så tappar man bort varandra. Sen att jag slitit hund som diskplock alltför många gånger på nattklubb gör ju inte min inställning till det hela bättre. Visst, vissa kvällar är hur roliga som helst, men jag har kommit fram till att det beror helt på sällskapet. Har haft en del riktigt roliga utekvällar här i Östersund, men det finns inget som slår min och Annas krogbesök tror jag bestämt. Sist gjorde vi (eller iallafall jag) oss till allmänt åtlöje, men som att det var roligt. Vad säger du om en nästan-repris av trettondagsafton inom en snar framtid Skrutt? Utan de pinsamma delarna? :)

Allt är så mycket enklare när man vet. Har gått och gruvat mig för en speciell sak nu i några dagar och kan säga att det minst sagt har påverkat mitt humör. Antar att det är därför jag har haft täta moodswings de senaste dagarna också. Men nu vet jag hur det ligger till, jag behöver inte fundera på det mer, åtminstone inte än på ett tag. Skönt.

Nu ska jag iväg till en kompis på ett "socialt event" :P

Hoppade in för chefen ett par timmar på jobbet igår, han hade nått viktigt möte. Kom dit ungefär samtidigt som det var dags att städa undan frukosten, kändes lite konstigt faktiskt. Det blev som bakvänt att städa undan allting utan att ha plockat fram allting tidigare. Chefen blev nöjd dock, han slapp ju undan all städning eftersom att jag gjorde det under de två timmar jag var där. Undrar om han hade planerat det i förväg :P

Efter jobbet blev det en snabbis på stan samtidigt som jag pratade med mamma. Hon fyllde år igår. Kom att tänka på att jag inte har firat någon av mina föräldrars eller syskons födelsedag sen jag flyttade hit till östersund för ca 4 år sen. Det känns lite sådär faktiskt. Undrar hur många år det kommer att vara så. Tänk om det blir så att jag aldrig flyttar hemåt igen, möjligheten finns ju. Undrar hur det kommer att påverka relationen med min familj och mina släktingar. Har alltid stått min familj nära, så jag är inte orolig över något sånt, men det är mycket jag missar. Födelsedagar till exempel. Men man ska aldrig säga aldrig heter det ju. Och det är sant, aldrig är (ofta) ett negativt ord och har ju själv fått erfara att man aldrig kan säga aldrig och vara helt säker på att en viss sak aldrig kommer att hända.

Tog en promenad till Honom ett tag efter att jag kommit hem. Han skulle måla taket i sovrummet och frågade om jag ville joina. Målningen gick rätt bra, men den här gången lyckades jag min vana trogen att få ganska mycket färg på mig själv. Lyckades till och med få färg UNDER mina fötter på något konstigt vänster. Tur att inte min käre målare till bror såg mig, som att han hade mobbat mig då. När vi målat klart och torkat upp alla färgfläckar från golvet blev det middag med lite vin och sen film. Pans Labyrint såg vi. Så fruktansvärt slibbig film, funderade på vad som kan röra sig i hjärnan på den som skrivit den, men jag tror inte att jag vill veta.

Har äntligen fått åtminstone delvis av ett svar på det jag har funderat på. Och jag är så lättad, det går inte att beskriva. Hade gjort en elefant av en myra, som en vän till mig beskrev saken tidigare idag. Är så glad att det var så det var.

Fick stänga hotellet en timma tidigare ikväll. Riktigt skönt. Begav mig direkt från jobbet till Oscar's för att träffa en god vän som är i stan tills imorgon. Hon är en sån där person som man alltid blir på bra humör av att vara runt, har saknat henne mycket sen hon flyttade härifrån, så det var riktigt kul att träffa henne igen. Ser redan fram emot juni när hon kommer upp nästa gång :)

Insåg just att jag har loggat in här flera gånger idag. Ska inte påstå att jag är beroende av att blogga, men jag har kommit in i en rutin att skriva ett inlägg (nästan) varje dag innan jag ska sova. Det känns som ett bra avslut på dagen att samla tankarna lite och skriva ner vad som hänt och så.

Imorgon blir det att hoppa in för chefen ett par timmar på jobbet, han hade tydligen något viktigt möte. Efter det kanske jag ska träffa Honom :)