Jobblördag, inget ovanligt hände på jobbet. Slappt men segt. När jag slutat för kvällen begav jag mig hem till min Pina-Coladavän och Sågverkaren för att kolla läget på en fest dom hade. Hade inte alls tänkt stanna länge, och lyckades hålla det den här gången. Var där i kanske 1½ timme nånting innan jag gick hem. Ringde Certain Someone på vägen och det blev ett hyffsat långt men mycket speciellt samtal. Ja, det har gått fort, galet fort, men det känns bra, oerhört bra, så det gör inget att det gått så fort egentligen. Men nu är vi definierade! Känns helt sanslöst, galet, sjukt, omvälvande och underbart att kunna kalla honom för min.

Söndag, frukostpasset på hotellet. Jag kunde inte sluta le. Jag har haft ett leende på mina läppar i stort sett hela dagen, underbart. Dom som fått veta nyheten har varit glada för vår skull, Skrutt var först ut att få veta, hon fick ett sms direkt efter att vi lagt på efter det speciella samtalet. Sen fick min kombo veta och han gav mig världens kram när jag kom hem från jobbet. Det är så underbart när folk vill dela glädjen med en själv när man har sånna nyheter. Det där talesättet "delad glädje är dubbel glädje" slår verkligen huvudet på spiken.

Till middag blev det grillat ute på gården. Lite väl svalt för att äta ute för min smak, men det gick bra med jackan på. Det var jag, min kombo, hans tjej, hennes kompis, min Pina-Coladavän och Sågverkaren. Skrattade så jag fick ont i magen, men jag vet inte direkt åt vad. Goda vänners lag antar jag :) Efter middagen blev det ännu ett långt telefonsamtal med Certain Someone. Tiden flyger verkligen iväg när vi pratar, skulle kunna surra på hur länge som helst tror jag. Underbart. En vecka kvar nu tills vi ses igen. Önskar det vore nu.