Tog en lång sovmorgon idag, galet skönt. Hade starka planer på att inte röra mig nämnvärt under dagen, men då skrev Diva på msn och tyckte att vi skulle gå och äta lunch på stan. Det kan man ju inte säga nej till så pallrade mig upp, gjorde mig presentabel och tog mig ut på stan. Efter vi ätit gick vi och kollade lite i affärer. Diva hade sett ett par skor på en rockabilly-affär jag inte ens visste fanns som han ville köpa och sen kilade vi in på Din Sko. Hade mest tänkt kolla vad dom hade, brukar sällan hitta skor jag "blir kär i" så trodde att det skulle vara riskfritt. Men oj vad jag hade fel. Hittade ett par svarta stövlar inom en minut och när jag satte mig för att prova såg jag en annan sko i hyllan som jag var tvungen att testa också. Det var mycket dumt gjort, för jag kunde inte bestämma mig för vilket par jag ville ha mest. Lösningen: Köpa båda paren. Tummade lite på sparkontot, men då det är löning om en vecka känns det ok ändå. Och så fick jag ju mig två par love-at-first-sight-skor också! Annars under dagen köpte jag en ny skarvdosa (eftersom att jag på något konstigt vänster lyckats ha sönder den jag hade innan) och ett nytt batteri till min bankdosa. Trodde batteriet skulle vara betydligt dyrare än det var, men det kostade bara 20 spänn, inte illa alls!

Försöker att inte tänka på det, på Han, och håller jag mig sysselsatt går det bra för det mesta. Men det är just det där när jag inte har något speciellt att göra, då kommer tankarna tillbaka. Idag kom den elaka "var-det-jag-som-gjorde-något-fel"-tanken till mitt huvud. Frågade mig själv om det var något jag hade kunnat göra anorlunda, om det hade gjort någon skillnad om jag hade låtit mina känslor löpa fritt eller om det bara hade resulterat i att jag blivit än mer sårad. Även om jag vet att man aldrig får veta "vad som skulle kunna ha hänt" så är det svårt att låta bli att undra.

Förresten så är det en årsdag idag. Galet vad tiden går fort ibland.