Skrutt: "Han vill inte ha fisk, så jag lagar bara mat till mig själv."

Jag: "Meen, vad är det för fel på karln??"

Skrutts grabb: "Jag är ju kille, det brukar räcka för er två."

Man kan ju fundera på vilken syn Skrutts grabb har på henne och mig ibland :P

Skrutt: Iih

Jag: Meeeeen!

Visste precis vad hon menade, känner vi varandra för väl tro? :P

Gårdagen kunde inte ha börjat bättre än den gjorde. Är fortfarande helt förvånad över vad som händer, finner knappt ord för att beskriva det. Det är så fruktansvärt skönt att inte behöva tassa på tå runt karln, har insett nu att sånna saker tagit betydligt mer på min viljestyrka än jag anat tidigare. Jag tror att det är en av anledningarna till att det känns så bra, även om allt gått så fort.

Hade kvällspasset på jobbet, det var som vilken kväll som helst, förutom att ett medelålders par önskade låtar (hade spotify igång) i nån timma innan jag gick hem. Det var faktiskt lite roligt, kul med omväxling för en gångs skull. Riktigt trevliga var dom också, sånna människor kan verkligen förgylla ett arbetspass.

Tog bussen till Umebon efter att jag slutat. Var lite smått nervös då hans syster och mamma var hemma. Dock låg mamman och sov redan, annars hade jag nog inte vågat åka dit. Går saker och ting vägen är det klart att jag vill träffa hans föräldrar nån gång (på riktigt) men inte än. Syskon är inte lika "skrämmande" som föräldrar, egentligen är inte föräldrar det heller, det är bara så stort att bli presenterad för föräldrarna då det i min hjärna är som något i stil med att bli "introducerad i familjen", typ. Vi pratade tills klockan var runt 4 på morgonen, om allt och inget. Underbart.