..till en av de absolut bästa kvällarna i hela mitt liv. 31/10-08 Annexet i Stockholm, det är dags för konsert med Simple Plan. Nedan följer en av mina absoluta favoritlåtar som de har gjort, tyvärr spelade dom inte den under konserten, men hey, man kan inte få allt. Konserten var fortfarande grym och jag var helt euforisk när vi gick därifrån, underbart, underbart, underbart! :)

Tell me what's wrong with society

When everywhere I look, I see

Young girls dying to be on TV

 They won't stop till they've reached their dreams

Diet pills, surgery

Photoshopped pictures in magazines

Telling them how they should be

It doesn't make sense to me

Is everybody going crazy?

Is anybody gonna save me?

Can anybody tell me what's going on?

Tell me what's going on?

If you open your eyes

You'll see that something is wrong

I guess things are not how they used to be

There's no more normal families

Parents act like enemies

Making kids feel like it's World War III

No one cares, no one's there

I guess we're all just to damn busy

And money's our first priority

It doesn't make sense to me

Is everybody going crazy?

Is anybody gonna save me?

Can anybody tell me what's going on?

Tell me what's going on?

If you open your eyes

You'll see that something is wrong

Is everybody going crazy?

Is everybody going crazy?

Tell me what's wrong with society

When everywhere I look I see

Rich guys driving bug SUVs

While kids are starving in the streets

No one cares

No one likes to share

I guess life's unfair

Is everybody going crazy?

Is anybody gonna save me?

Can anybody tell me what's going on?

Tell me what's going on?

If you open your eyes

You'll see that something is wrong

Is everybody going crazy?

Can anybody tell me what's going on?

Tell me what's going on?

If you open your eyes

You'll see that something is wrong

Länken till musikvideon: http://www.youtube.com/watch?v=eiv0D-vD28U

(nej, jag har inte lärt mig hur man lyckas lägga in videon i själva inlägget ännu).

Tycker att den här låten är mycket tänkvärd, speciellt med tanke på hur samhället ser ut idag med människor som mår psykiskt dåligt överallt. Hur ska det någonsin kunna bli bättre om folk inte öppnar ögonen och börjar bry sig om varandra? Vars har medkänslan och omtanken om sina medmänniskor tagit vägen? Det behöver inte vara mycket, om man tänker efter, jag menar, hur glad blir man inte bara för ett leende från någon annan? Ett uppskattande ord eller en kram? Eller som de tre personer som jag nämnt tidigare här i bloggen, främlingar som utan egen vinning har hjälpt mig eller erbjudit sig att hjälpa till så gott de kan. Det är människor och handlingar som dom som kan rädda någons dag, och det i sig kan vara ovärderligt, även om det kan verka litet och obetydligt just då.