Allt är så mycket enklare när man vet. Har gått och gruvat mig för en speciell sak nu i några dagar och kan säga att det minst sagt har påverkat mitt humör. Antar att det är därför jag har haft täta moodswings de senaste dagarna också. Men nu vet jag hur det ligger till, jag behöver inte fundera på det mer, åtminstone inte än på ett tag. Skönt.

Nu ska jag iväg till en kompis på ett "socialt event" :P

Hoppade in för chefen ett par timmar på jobbet igår, han hade nått viktigt möte. Kom dit ungefär samtidigt som det var dags att städa undan frukosten, kändes lite konstigt faktiskt. Det blev som bakvänt att städa undan allting utan att ha plockat fram allting tidigare. Chefen blev nöjd dock, han slapp ju undan all städning eftersom att jag gjorde det under de två timmar jag var där. Undrar om han hade planerat det i förväg :P

Efter jobbet blev det en snabbis på stan samtidigt som jag pratade med mamma. Hon fyllde år igår. Kom att tänka på att jag inte har firat någon av mina föräldrars eller syskons födelsedag sen jag flyttade hit till östersund för ca 4 år sen. Det känns lite sådär faktiskt. Undrar hur många år det kommer att vara så. Tänk om det blir så att jag aldrig flyttar hemåt igen, möjligheten finns ju. Undrar hur det kommer att påverka relationen med min familj och mina släktingar. Har alltid stått min familj nära, så jag är inte orolig över något sånt, men det är mycket jag missar. Födelsedagar till exempel. Men man ska aldrig säga aldrig heter det ju. Och det är sant, aldrig är (ofta) ett negativt ord och har ju själv fått erfara att man aldrig kan säga aldrig och vara helt säker på att en viss sak aldrig kommer att hända.

Tog en promenad till Honom ett tag efter att jag kommit hem. Han skulle måla taket i sovrummet och frågade om jag ville joina. Målningen gick rätt bra, men den här gången lyckades jag min vana trogen att få ganska mycket färg på mig själv. Lyckades till och med få färg UNDER mina fötter på något konstigt vänster. Tur att inte min käre målare till bror såg mig, som att han hade mobbat mig då. När vi målat klart och torkat upp alla färgfläckar från golvet blev det middag med lite vin och sen film. Pans Labyrint såg vi. Så fruktansvärt slibbig film, funderade på vad som kan röra sig i hjärnan på den som skrivit den, men jag tror inte att jag vill veta.