En tanke slog mig alldeles nyss. Varför bloggar jag egentligen? Dom få utvalda personer som vet vem jag är pratar med/träffar jag ju regelbundet så dom får ju veta vad som händer i mitt liv ändå. Men jag tror att en liten undermedveten tanke ligger bakom mitt bloggande. Pratade med en kompis på msn när ämnet kom upp. Jag har väldigt svårt att släppa människor inpå livet, alltså riktigt riktigt nära. Det är inte många som kommer innanför mina "murar". För de flesta krävs det ett stort tålamod och en hel del arbete för att bli insläppt. Men några få, en fruktansvärt liten skara verkar hitta nyckeln på nästan en gång, för tillfället kan jag räkna upp dom på ena handens fingrar (jag räknar inte med mina föräldrar och syskon här, dom har alltid haft varsin kopia av nyckeln).

Ofta står mina murar ivägen för att lära känna nya människor. Jag vet ju vart dom kommer ifrån, när dom blev så höga och tjocka och ofta har jag önskat att dom inte fanns där, eller åtminstone inte var lika höga. Dom har orsakat problem mer än en gång samtidigt som att dom skyddar mig, självbevarelsedrift heter det väl. Jag tror att mitt bloggande är ett sätt för mig att öppna upp mig mer och krympa murarna en aning, även om de flesta som läser det här är främlingar för mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har funderat på det ett tag, att skaffa mig en ny blogg. Skulle kunna kalla det nystart på något sätt. Kände att jag måste känna efter lite innan jag bestämmer mig helt och då är det väl lika bra att testa eller hur? Ja, jag vet att det inte är något...

Galet seg dag det var på jobbet idag, det hände nästan ingenting alls. Fick en komplimang av en gäst som jag förmodligen hade tagit på mer allvar om han inte i samma veva beställde sin fjärde flaska vin på bara någon timme. Jaja, det är sånt man får ...

Det sägs ju att "hemma är där hjärtat är". Vilket för mig skulle betyda att jag inte har mitt hemma här längre. Eller kanske lite mindre brutalt; att jag har fått ett hemma till. Jag tror faktiskt jag gillar den förklaringen bättre om jag ska vara he...

Det har inte blivit mycket bloggat på sista tiden. Egentligen vet jag inte varför, men har inte haft så mycket att skriva om antagligen. Är fortfarande i U-town hos min karl, blir här till på onsdag. Har nästan hunnit vänja mig vid att vara här hela ...

Har varit här i u-town hos min Certain Someone sen tisdags kväll och allt känns underbart. Saker och ting klaffar liksom på ett sätt jag inte riktigt trott var möjligt, iallafall inte för mig. Och jag klagar verkligen inte :)   Igår var vi och ko...