Har skrivit i något tidigare inlägg att jag inte skulle vilja ha förmågan att läsa tankar. Men när det kommer till en viss person och ett visst ämne skulle jag vilja ha förmågan, bara för en liten stund om inte annat. Jag tror inte att det är helt svårt att lista ut vad det handlar om. Har inte skrivit mycket om Honom senaste tiden, på grund av den enkla anledningen att jag knappt sett röken av karln. Jag har ingen aning om vars jag har Honom längre och det stör mig, enormt mycket. Jag förväntar mig inte någon exakt deklaration om känslor eller så, jag vill bara veta om det fortfarande finns något där att hämta, vad det än vara må. Han skulle inte ens behöva säga det rakt ut om Han inte ville, bara visa det på NÅGOT sätt. Samtidigt, om Han inte vill träffas som vi har gjort längre skulle jag föredra att få det sagt rakt ut, så att jag slipper fundera. Jag vill inte att det ska bli så förstås, för äntligen verkar jag ha stött på en vettig karl, men är det så Han vill ha det är det inte så mycket jag kan göra åt saken, eller hur? Jag kanske återigen tänker för mycket, men senaste tiden har jag upplevt en del mixade signaler. Har bjudit in till saker att göra etc, men det har inte blivit att vi setts. Jag vill inte vara som en igel på Honom heller, det blir inte bra i längden. Jag vill inte ge upp, men jag vill samtidigt få något tillbaka. När jag tycker om en person försöker jag visa det, jag vill inte behöva låtsas att jag är mindre intresserad än vad jag egentligen är. Men jag vill också ha något tillbaka.

Dagen har knappt börjat, och redan har det inträffat ett flertal oväntade saker. Först lämnar en kvinna jag träffade i kanada en kommentar på min facebook. Har inte pratat med henne på snart 4 år.. Sen hade jag fått ett e-mail från en MYCKET oväntad källa. Påväg hem från stan nu för en stund sen spelades en låt som jag inte hört på flera år på en butik längst vägen(nej den spelas inte flitigt på radion eller något liknande). Minnestripp deluxe. Jag tror inte på slumpen heller så jag börjar fundera på om det är något speciellt med den här dagen. Vad är syftet med att jag återigen ska börja tänka på alla dom är sakerna? Tre turer längst minnenas gata på mindre än tre timmar. Skumt, mycket skumt.

Kan inte påstå att det har varit min dag idag. Lyckades ha sönder lampan jag haft som sänglampa på ett lagomt tankspritt sätt. Hade öppnat fönstret för att vädra lite i mitt rum och lampan stod på fönsterbrädan. Efter en stund skulle jag gå ner i tvättstugan och när jag öppnar dörren till lägenheten slås fönstret upp av korsdraget. Kras sa det. Det värsta av allt är att det inte var min lampa, utan min rumskamrats. Till råga på allt ramlade lampan ner på den bärbara datorn (som också är hans) som stod på mitt sängbord. Lampan hade sönder en knapp. Visst, det är inte hela världen, men jag avskyr att ha sönder saker (om det inte är meningen förstås) och speciellt när det inte är jag som äger saken i fråga. Mitt humör blev betydligt sämre de närmsta timmarna. Min rumskompis blev inte arg eller så, och allt går ju att ersätta, men jag skämdes för min klumpighet.

Åt påskmiddag med min några ur min rumskompis familj, det var trevligt och gott, blev mättare än jag varit på länge. Köttbullar gjorda av älgfärs är verkligen SÅ gott. Mm mm mm. När folket dragit ringde jag anna och surrade bort en timme eller så innan det var dags att gå till hotellet för att släppa in en gäst som skulle komma med tåget kl 21. Klockan blev närmare 22 utan att gästen dykt upp, så jag ringde numret som stod i bokningen. Herren på andra ändan luren hade inte alls bokat något hotellrum hos oss. Suck. Antingen har någon slarvat och satt fel telefonnummer eller så är det gästen som är virrig. Oavsett vilket så kändes det mest jobbigt att ha gått dit. Men men.. Ringde chefen och fick koppla telefonen till honom så jag slapp ha den själv inatt, det var skönt. Har varit hyffsat less på att sitta som på nålar hela tiden och vara beredd att svara eller skynda till hotellet för att någon gäst behöver något, även om jag kunnat vara hemma större delen av tiden. Firade avslutet på jouren med att kika på en film, äta kakor och dricka mjölk till. Gott.

En ny låt har förresten letat sig in på min "favoritlåt-lista". Speciellt texten tilltalar mig. Vem vill egentligen bli bortglömd eller ihågkommen för dåliga saker? Vem vill inte bli saknad när den dagen kommer?

http://www.youtube.com/watch?v=jQ66BY5iYsw

Enjoy!