Brukar alltid få hemlängtan precis en vecka innan jag ska åka hem. Jag ska åka hem på fredag, så när den inte kom igår trodde jag att jag skulle slippa, men inte då. Den kom idag istället. Usch. Trodde jag skulle slippa den här gången när den inte kom igår, den har ju alltid varit så punktlig förut. Kanske beror det på att jag var så fruktansvärt trött igår att jag knappt tänkte något alls. Idag hade jag velat gå till Bakvarn. Mitt speciella ställe som jag brukade gå till när jag behövde tänka eller vara ensam. Jag har inget sådant ställe här i östersund. Nu vet jag varför jag inte vill bo i en stad resten av mitt liv. Det är oerhört svårt att hitta ett ställe att vara helt ensamen på om man inte vill stänga in sig i sin lägenhet eller sitt rum. Jag tog en promenad för att rensa tankarna litegrann, irrade runt rätt planlöst en stund innan jag hittade en parkbänk som det inte fanns några andra människor i närheten av. Lyckligtvis var den i solen fortfarande, så det var ganska skönt att sitta där. Önskar att min fyrbenta favoritkille hade varit med mig. Eller anna. Eller någon av tyskarna. Eller Han. Hoppas bara det ger med sig snart.

Byggde en koja med småtjejerna idag. Har inte byggt koja på flera år, så det var lite roligt. Byggde massa kojor när jag var liten, ofta tillsammans med grannarna. En gång byggde vi (med viss hjälp) en riktigt supermysig koja i deras källare som vi sov i flera nätter. Madrasser på golvet och allt. Jag och en gammal barndomskompis brukade göra små kojor av paraplyer också. Shit, nu vart det en ordentlig tripp längst minnenas gata!